Det blev oktober. Jag funderade vart sommaren egentligen tog vägen. Jag minns att den var brännhet, att gräsmattan blev brun och knastrade när vi gick över den. Jag minns att jag klev på en humla på midsommarafton, då vi dukat med långbord på gräsmattan. Att jag jobbade mig mentalt gul och blå och att det för en stund kändes som att jag bar hela världens ansvar på mina axlar. Jag minns att vi reste över dagen till Göteborg och hämtade hem vårt nya kök. Jag minns en översvämning i källaren, låt mer information kring det vara osagt och oskrivet.
Minns att Augusti förde med sig en rad konflikter och att vi alla fick något att fundera över.
Nu är det November.
Vi är sjuka och har tråkigt.
Tristess gagnar kreativiteten.
Vi får mycket gjort.
Första november gick vi till lekparken.
Gungade och snurrade.
Och klättrade uppför den där jättehöga klätterställningen.
Sen samlade vi kottar, som blev en girlang.
Girlangen ska få ett eget inlägg, någon annan Novemberdag.
Jäkla ungar att ständigt bli bra på kort.
De har de sannerligen inte ärvt av sin mor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar