#350 Vårtecken

Mitt bland allt förruttnat och förfallet stod den plötsligt där. En modig liten snödroppe.
Ett vårtecken som ger mig hopp idag, då livet ligger lite i skugga just nu.

Det som sänker mig är inget jag kan påverka. Så kan det vara ibland. Då får man dra ner persiennerna ett slag och sörja en smula. Sedan acceptera att läget är som det är och hoppas på att solen skiner den dag jag väljer att vinkla upp dem igen!

ett besök från andra sidan

Känner att jag vill dela med mig av en händelse som inträffade här hemma för några dagar sedan!
Jag är, som tidigare sagt, troende på det mediala. Jag tycker mig ha upplevt tillräckligt för att ha det bekräftat att det finns en andevärld, eller vad vi nu ska kalla det.
Både i mitt privatliv och inom mitt yrke. Även vänners upplevelser har bidragit till detta.
Men just den här händelsen var egentligen inte jag som upplevde. Utan b1.
B1 har sedan gammelmormor gick bort strax innan jul, pratat en hel del om döden.
Och vart man tar vägen då.
Och iomed detta även börjat fråga och prata mycket om sin farfar, som också "bor i himlen"
Den här dagen hade vi pratat om det. Han hade även ritat farfar där han bor i himlen, Med glasögon och godisburk.
: -blir inte farfar ledsen då när jag inte bor där? I himlen?
: - kanske lite, fast han kanske tittar ner på dig ibland! Och då tror jag nog han mest är glad!
:- ja. Men han saknar mig så mycket!

Så ritar han klart teckningen och vi sätter den på kylskåpet.
En stund senare leker barnen på B1's rum när han plötsligt ropar:
:- MAMMA MAMMA KOM FORT!!! KOM NU!!!
:- Vad är det ?????
:- mamma det är en massa stjärnor och glitter som svävar i min bokhylla!! DÄR!!
:- eh.. vaa? Vart??
:- nähe, nu är det borta! Det var DU som jagade bort det!!!!!


Hmm. Tror nog det var farfarn som var där och tittade till dem! Eller hur?

Nä nu

Uppochnervänt klimat och nazister på våra gator, men det är inte förrän M kommer hem och på eget initiativ har  inhandlat avokado, gojibär och sojamjölk som jag blir orolig på riktigt!
Vart ska detta år sluta???

Pysslad duk

Vid utstädandet efter min framlidna mormor såg jag till att samla på mig en del små spetsdukar. En och en kommer de inte till användning hos oss, min tanke var istället att på något sätt sy ihop dem till en större duk, inspirerad av en bild jag sett på pinterest.
Tror det kan bli bra.
(På bilden endast utlagda efter en ide i mitt huvud, förlåt för mobilbild)

Nja

Nån vidare årskrönika tänker jag nog inte bjuda er på dessvärre. Men det hände ju en hel del under det gågna året.
2013 blev för mig, som så många andra ett ganska turbulent år. På många olika plan.
Enligt MAYA-kalendern ( den så omtalade)skulle 2012 innebära uppbrott, och 2013 är starten på en förändrad världsbild. Och en egen tolkning även ökad förståelse, nu är det ju några månader sedan jag gjorde den tolkningen så riktig hur jag tänkte minns jag inte riktigt.
Jag hoppas jag har rätt. Världen behöver mer förståelse.
 En ny tid väntar.

Det är över.

Stop all the clocks, cut off the telephone,
Prevent the dog from barking with a juicy bone,
Silence the pianos and with muffled drum
Bring out the coffin, let the mourners come.

Let aeroplanes circle moaning overhead
Scribbling on the sky the message she is dead

Att förbereda sig på det oundvikliga

Någon som stått mig väldigt nära lämnar oss snart.
Jag väntar på samtalet att väntan är över och att hon fått ro.
Försöker förbereda mig för det oundvikliga och intalar migsjälv att hon aldrig kommer försvinna på riktigt, för i en del av mitt hjärta finns hon alltid kvar.