måndag 29 september 2014

håhå jaja

Arbetshelgen är över. Jag känner mig ganska tom. På allt. Sådär så allt jag vill är att det bara ska vara tyst och stilla och fritt från intryck.
För på mitt jobb är det allt annat än tyst och stilla, vilket kan bli ganska överväldigande framförallt på helgerna.
Men med 2 rastlösa barn hemma så blir det inte heller särskilt lugnt. Bara att uthärda.
Idag blir det att försöka undvika energitömmande konflikter, dvs hålla oss i olika rum. helst. Och försöka fylla på depåerna.

fredag 26 september 2014

Ett barns stilla önskan

Inte ofta någon, då särskilt inte mina barn, ber mig virka något åt dem.
Därför blev jag ju självklart jätteglad när B1 efterfrågade ett par virkade tofflor.

- Mamma, kan du garna* ett par tossor åt mig?
-Jamenvisst självklart!!
-BRA! De ska vara prickiga, rosa och vita prickar. Med rosett, öron och klackskor!!!

ehum, kanske inte kan infria riktigt alla hans önskningar känner jag. Men har köpt ett regnbågsfärgat garn och får väl svinga med trollspöt/virknålen och hoppas på ett mirakel.

(*garna- jättebra ord som b1 uppfunnit. samlingsord för alla former av handarbete som innefattar garn)

tisdag 23 september 2014

innan sommaren blir oktober

Vi passade på att fjällvandra idag. För är man två resp. fem år kan den närliggande rullstensåsen mycket väl förvandlas till ett fjäll. Ja varför inte ett jättebrant berg rentav. Och är man en 30+ mamma och gärna ska bära en tvååring som plötsligt "inte kan gå mera" uppför branten, så har en inte heller särskilt svårt att leva sig in i den fantasin.


Men vi gillar ju hösten. Det gör vi verkligen. 

onsdag 17 september 2014

ingen fara

-Vad har du i håret B1? Gröt?
- Men Mamma! Ta det lugnt, det är bara LIM!!!

Aha. nä men dåså. Bara lite lim i lockarna! Ingen fara alltså!

håhå jaja

Livet snurrar på. Kan ju inte påstå att jag bloggat ihjäl mig på senaste tiden.
Fast nu vill jag skriva. Och rita. Och virka.
Så jag antar att allt är bra, överlag. Förutom att jag skulle behöva fler timmar på dygnet. En liten detalj liksom.
Jag har kommit fram till att det är lite som skomakarens barn, ungefär. Det är mycket roligare att virka till alla andra. Än till sig själv. Kom på det när jag frös om fötterna häromdagen. Har nog gett bort i princip allt jag gjort. Utom möjligen det som blivit misslyckat då.

En mössa är iallafall klar. Till migsjälv. Inspiration till den hittade jag hos kungen&majkis i vanlig ordning och länk till mönstret finns där.
Och så en bild på döskallesjalen som ju faktiskt också är klar. Sedan i våras nångång. Även den hittad på ovanstående blogg, och tror även hon är skaparen till orginalmönstret.

Nu funderar jag på vad nästa projekt ska bli. Det är ju väldigt nice med projekt som inte tar så lång tid. Så ja, vi får se. Så länge håller jag mig till pinterest och letar inspiration där.