Någon som stått mig väldigt nära lämnar oss snart.
Jag väntar på samtalet att väntan är över och att hon fått ro.
Försöker förbereda mig för det oundvikliga och intalar migsjälv att hon aldrig kommer försvinna på riktigt, för i en del av mitt hjärta finns hon alltid kvar.
FY va tråkigt. Jag beklagar verkligen.
SvaraRaderaÅ nu också när livet ska vara fyllt av glädje:(
Kram på dej